Guide om tveksamma tidskrifter och konferenser

Introduktion till tveksamma tidskrifter

De senaste åren har det utvecklats nya sätt att publicera sig, och det har kommit nya krav från lärosäten och forskningsfinansiärer på var och hur du ska publicera dig. Dagligen kommer det spam som bjuder in dig till att skicka din forskning till okända tidskrifter och konferenser. Dessutom startas det hela tiden nya förlag och tidskrifter. Därför kan vara svårt att hålla reda på allt som sker inom vetenskaplig publicering och veta vilka vilken tidskrift du ska välja för din forskning. Trots att du är författare, referent eller kanske till och med redaktör kan det vara krävande att bedöma vilka tidskrifter som håller en accepterad kvalitet och är relevanta att publicera sig i. Den här guiden är tänkt att fungera som ett stöd när du vill utvärdera en tidskrifts pålitlighet.

Vad är tveksamma tidskrifter?

På svenska finns det inte ett tydligt begrepp som används av alla när det kommer till tveksamma tidskrifter, utan det finns flera olika som används parallellt. Tidskrifter kan till exempel omnämnas som rovdjurstidskrifter, tvivelaktiga tidskrifter eller misstänkt tveksamma tidskrifter. Även inom engelskan finns många uttryck, bland annat predatory journals, deceptive journals eller dubious publishing. Men den 11 december 2019 publicerades det en artikel i Nature i vilken ledande forskare och förläggare från tio olika länder har enats om en definition av begreppet "predatory journals" och de slår då även fast att det är begreppet predatory som bör användas, eftersom det är så pass inarbetat redan. Definitionen lyder (egen översättning):

Tveksamma tidskrifter och förlag verkar på en grund av egenintresse på bekostnad av vetenskaplig noggrannhet. Utmärkande drag för dem är nyttjandet av falsk eller missvisande information, avvikelser från vedertagna standarder för redaktörskap och publicering, en brist på transparens, och/eller enträgna och urskillningslösa värvningsmetoder. (Grudniewicz A et al)

I den här guiden användes begreppet tveksamma för att peka på tidskrifter och förlag som uppfyller ovan nämnda definition. Ett tidigare försök till definition gjordes av Shamseer et al (2017) som menar att tveksamma tidskrifter är dem som "aktivt eftersöker manuskript och tar betalt för publicering utan att bistå med gedigen referentgranskning eller redaktörstjänster". 

Tidskrifter kan ha låg kvalitet utan att vara tveksamma. Tänk på att vara försiktig med vart du skickar ditt manuskript; vare sig en tidskrift är tveksam eller bara av låg kvalitet kan det påverka din vetenskapliga och akademiska karriär att finnas publicerad i en sådan.

Problem med tveksamma förlag och tidskrifter

Problemet med tveksamma förlag och tidskrifter är att de underminerar den vetenskapliga forskningens trovärdighet. Dessa förlag ger oseriösa forskare, och forskare med exempelvis politisk agenda, en plattform som verkar trovärdig och respektabel. Det finns flera anledningar till varför du inte ska publicera i dessa tidskrifter:

• du får inte den spridningen du önskar då tidskriften inte är indexerad i någon för din forskning relevant databas (den kommer alltså inte att gå att hitta i några sökningar i vanligt förekommande databaser).
• ditt rykte kan ifrågasättas; andra forskare ser var du har blivit publicerad och kan börja tvivla på din forskning och dess kvalitet.
• du kan få svårare att meritera dig för nästa nivå i din akademiska karriär, söka jobb vid andra lärosäten eller få forskningsfinansiering.
• lärosätet får sämre rykte vid kvalitetsgranskning; lärosätet får inga poäng eller få poäng vid kvalitetsgranskning och utvärdering av dess forskning.