Guide om tveksamma tidskrifter och konferenser

Spridning & sökbarhet

Hur en tidskrift är indexerad och sökbar har stor betydelse för vilken spridning artiklarna i dessa tidskrifter får. Genom att vara indexerade i ämnesrelevanta eller stora vetenskapliga databaser blir spridningen av artiklarna större.

Tveksamma tidskrifter påstår sig ofta vara indexerade i olika databaser trots att detta inte stämmer. Om du misstänker att en tidskrifts uppgifter om indexering är tveksamma kan du själv kolla det. Allt du behöver göra för att försäkra dig om att tidskriften verkligen är indexerad är att göra en sökning i den namngivna databasen. Använd den avancerade sökfunktionen och sök efter tidskriftens titel eller ISSN. Om du inte får några träffar på tidskriften i databasen finns den inte indexerad där.

Här är en lista på länkar till databaser och tjänster som tidskrifter ofta hävdar sig vara indexerade i (längre ner på sidan finns även beskrivningar över tjänster som ofta nämns, men som inte är ämnesdatabaser).

Öppna databaser:

• DOAJ 
• PubMed 

Åtkomst via högskolans bibliotek:

• Journal Citation Reports
• Scopus
• Ulrichsweb
• Web of Science 
• Övriga databaser

Web of Science – en kvalitetsstämpel

Web of Science (WoS) är en plattform som består av citeringsdatabaser inom naturvetenskap, samhällsvetenskapliga samt humanistiska ämnen. Den ägs av företaget Clarivate Analytics. Många lärosäten använder WoS-data för att utvärdera sin forskning. För att bli indexerade i WoS måste tidskriften ansöka om att få genomgå en rigorös utvärderingsprocess. Av alla tidskrifter som genomgår denna process är det enbart 10-12 % som blir antagna. WoS kan också utesluta tidskrifter som inte längre håller en tillräckligt hög standard. Att en tidskrift finns indexerad i Wos är således en tydlig kvalitetsstämpel.

Om du vill ta reda på om en tidskrift är indexerad i Web of Science kan du söka efter den i databasens Master Journal List.

"Indexering" i annat än ämnesdatabaser

Tveksamma förlag skriver ofta att de är listed, indexed och catalogued i databaser men de använder dessa begrepp fel eller i hopp om att det låter seriöst. Listed betyder att tidskriften listas i ett register eller en katalog, indexed betyder att en individuell artikel är görs sökbar i en databas och catalogued görs när en enskild tidskrift katalogiseras i bibliotekskatalogen.

Tveksamma tidskrifter skriver också ofta att de "indexeras" av diverse tjänster som inte är ämnesdatabaser. Här kommer ett par exempel på tjänster som kan anges:

• Cabell's: En betaltjänst som tagit fram listor över vit- och svartlistade tidskrifter. Man kan bara kolla om påståendet stämmer om man betalar för åtkomst.
• Crossref: En organisation som har som syfte är att underlätta citeringar och spårning av citeringar mellan vetenskapliga tidskrifter. 
• DOAJ: En databas över öppet tillgängliga tidskrifter – inte en ämnesdatabas.
• Gale: Ett företag med flera olika databaser och kataloger. Till skillnad från övriga exempel har Gale riktiga ämnesdatabaser. Men de är väldigt specifika, och därför är det intressant att veta i vilken av databaserna tidskriften är indexerad i. 
• Google Scholar: En användbar söktjänst, men inte ett mått på vetenskaplig kvalitet. 
• Ulrichsweb: En betaldatabas med information (metadata) om tidskrifter, där man bland annat kan se om en tidskrift är referentgranskad eller inte.

Exempel: British Journal of Science skriver på sin webbplats att tidskriften är bl.a. indexerad i Ulrichweb, DOAJ, en del ämnesdatabaser och Scopus. Vid en sökning i Scopus på tidskriftens titel fås inga träffar och i Ulrichsweb får vi träff på tidskriften, men den är inte märkt som referentgranskad. Väldigt tveksamt med andra ord.