Här är exempel på grundläggande källkritiska frågor du kan använda när du granskar textbaserade informationskällor:
Vem står bakom informationen?
Var är informationen publicerad?
I vilket syfte har den publicerats?
För vilken målgrupp är informationen publicerad?
Är informationen tillförlitlig?
Är informationen aktuell?
Finns det andra, bättre källor?
En film från Linnéuniversitetets bibliotek (4,14 min.)
Det är viktigt att kunna granska och värdera information. Det gäller i alla tänkbara sammanhang, vare sig du tar del av ett inlägg i sociala medier, läser nyhetsartiklar eller söker vetenskapliga artiklar för din uppsats. Det gäller också för alla former av informationskällor, allt från skrivna texter till bilder, filmer eller designföremål.
Innan du bestämmer dig för att använda en viss informationskälla måste du försöka bedöma om den har ett värde och om den är relevant i det sammanhang där du ska använda den.
På denna sida finns ett antal verktyg och metoder som du kan använda för att utveckla din källkritiska förmåga.
Vad kännetecknar en vetenskaplig källa?
Vem? Författarna är forskare, utgivarna är universitet, högskolor eller forskningsinstitut
Var? I vetenskapliga publikationer
Exempel på vetenskapliga publikationer:
Syfte? Att nå ut med forskningsresultat
Målgrupp? Andra forskare, experter och studenter
Primärkälla/originalkälla? I vetenskapliga källor publiceras nya rön för första gången, de räknas därför som primärkällor/originalkällor (undantag: vetenskapliga översiktsartiklar och teoretiska artiklar, dessa är inte primär/originalkällor men är ändå vetenskapliga)
Är publikationen vetenskapligt granskad - peer reviewed?
Gäller framför allt vetenskapliga tidskriftsartiklar
Hur kan man bedöma en vetenskaplig källas värde?
Här är några frågor att utgå från när du granskar och värderar:
Relevans? Är innehållet relevant för din frågeställning?
Tillförlitlighet? Är slutsatserna i studien väl underbyggda - det vill säga, grundar sig slutsatserna på resultatet?
Aktualitet? Finns det nyare källor? De nyaste rönen är viktiga men inte sällan är också äldre studier, "historien", av intresse för att se hur forskningsområdet utvecklats över tid
Citeringar? Citeras författaren, studien, i andras arbeten? Information om citeringar finns i databaserna Scopus, Web of Science och via sökmotorn Google Scholar
Tänk på att...
- När du googlar måste du själv stå för kvalitetsgranskningen av det du hittar
- På webben hittar du alla sorters material: webbsidor, böcker, artiklar, nyheter, bloggar, broschyrer, lagtexter etc.
- Glöm inte att undersöka vem som står bakom informationen du hittat! Är det till exempel ett läkemedelsföretag? Eller en myndighet? Det påverkar hur du kan använda informationen.
Lär dig om källtillit hos Internetstiftelsen. Eller se en kort film om saken från UR.