Referenshantering är en viktig del i att skriva akademiskt. Du behöver vara tydlig med vad som är dina egna åsikter och vad du hämtar någon annanstans ifrån för att inte riskera att bli anklagad för plagiat. Använd gärna Harvardguiden.
Det går också att använda sig av referenshanteringsprogram som hjälper dig att hålla ordning på referenserna. I Office Word finns en inbyggd referenshanteringsfunktion och högskolan har även licens på programvaran EndNote. Utöver den finns ett flertal fritt tillgängliga referenshanteringsprogram.
Här följer några referenser som vi ofta får frågor om av studenter på högskolans vårdutbildningar:
För vidare information, se Harvardguiden.
Det förekommer att denna typ av böcker har en indelning med kapitel/sektioner som i sin tur har ett antal underkapitel. Referera då till den minsta delen som har separat angiven författare, kapitel eller underkapitel. När det gäller boken Teoretiska grunder för vårdande ska du exempelvis referera till underkapitlen eftersom dessa har författare.
Ofta kan innehållsförteckningen i denna typ av böcker hjälpa dig att reda ut bokens struktur:
Referens till källförteckning:
Arman, M. (2022). Att se patienten som en medmänniska. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. 2 uppl., Liber, s. 86-91.
Texthänvisning:
(Arman 2022, s. 87)
Socialstyrelsen (2020). Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL: Stöd för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/astma-och-kol/
Svensk sjuksköterskeförening (2024). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska
Det finns många resurser av detta slag, såhär kan du referera till dem i din text!
Vissa av källorna här nedan har ibland författare angivna, samt faktagranskare, redaktörer, vem som senast uppdaterat etc. Det blir väldigt svårt att skriva all denna information i referensen och därför rekommenderas följande förenklade sätt att skriva: huvudkällan blir "författare", årtal för senaste uppdatering inom parentes, uppslagsordet blir titel, och sist anges länk till rätt sida och datum för läsning.
1177
1177 Vårdguiden (2022). Migrän. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/huvudvark-och-migran/migran/ [2024-03-05]
I din text: Enligt 1177 Vårdguiden (2022) är de vanligaste typerna av migrän...
eller
...är de vanligaste typerna av migrän (1177 Vårdguiden, 2022).
FASS
FASS (2023). Levaxin. http://www.fass.se/LIF/product?14&userType=2&nplId=20000407000102&docType=3 [2023-03-05]
Rikshandboken i Barnhälsovård
Rikshandboken i Barnhälsovård (2023). Vaccinationsprogrammet för barn. https://www.rikshandboken-bhv.se/vaccination/vaccinationsprogram-och-vacciner-som-ingar---oversikt/vaccinationsprogrammet-for-barn/ [2024-03-05]
Vårdhandboken
Vårdhandboken (2023). Lex Maria och Lex Sarah. http://www.vardhandboken.se/Texter/Avvikelse--och-riskhantering/Lex-Maria-och-Lex-Sarah/ [2024-03-05]
För information om hur du skriver en rad ytterligare referenser, se Harvardguiden.
Det finns också en Lathund och en Snabbguide som du kan använda i början av din utbildning.
I Primo, Libris, Google Schoolar och i de flesta databaser och söktjänster kan man kopiera färdiga referenser till material man hittat, . Det finns ofta en liten "knapp" som heter "skapa referens" eller "cite". När du klickar där skapar databasen/systemet referensen åt dig automatiskt. Denna kan du sedan klippa in i din referenslista. Hur väl de stämmer kan variera beroende på system så du måste alltid själv justera den enligt Harvardguiden.
Här är några exempel på hur detta går till:
Bild: Colourbox
